Jag vaknade flera gånger under morgonen men trodde det var en dröm så jag somnade om varje gång. Nästa gång jag vaknade var klockan 12.20 och jag flög upp ur sängen. Jag har aldrig sovit längre än 11.15 här och bara det får jag jättedåligt samvete för... Dock hörde jag att familjen var på väg att lämna huset så jag stannade i mitt rum i tio minuter och när de åkt så gick jag och åt frukost och tog det sedan lugnt. Sedan såg jag en dokumentär från SVT om Avicii och planerade mina sista 18 dagar i Nantes.
Rike jobbade och Sara packade så vid 16.00 började jag gå till stan, gick där bussen går 5minuter från mig och promenerade längs den gatan tills jag kom Saint-Miheil, där korsade jag bron och gick och satte mig mittemot 50 Otages. Straxt efter 17.00 kom Rike dit och vi satt där en stund innan vi gick till Cours St Pierre. Där hade de en bondgård tydligen, rättare sagt hade de kört dit en massa djur... Vi tyckte så himla synd om dem :( Vi mötte sedan upp med Sara och gick till ett bageri där vi köpte en baguette för att sedan gå till Lieu Unique för att ta foton i fotoautomaten. Där tog vi ett väldigt franskt foto innan vi gick och satte oss vid kanalen utanför. Vi satt där och pratade om hela vår Nantes-tid och hur bra kompisar vi blivit på den här korta tiden. Blev en hel del tårar...
Vi gick sedan till Commerce och gick till McDonalds för en varm choklad då många andra ställen var stängda. Där satt vi till klockan blev 22 då vi åkte hem. Jag kom hem runt 22.10 och då var det redan mörkt och släckt i huset. Jag såg knappt värdfamiljen på hela helgen vilket ger en dåligt samvete, att man bara kommer och går, att man bara bor där. Men om jag stannar inne får jag också dåligt samvete, inte lätt.
Jag var rätt ledsen när jag kom hem då jag verkligen förstod att det var slutet i Nantes. Jag somnade efter midnatt.

Mittemot 50 Otages.Så hemskt :(Kolla på kaninerna... Så många i buren och inget under, de satt på galler :( Och stackars grisen som låg sådär :( De hade även kycklingar som var i en glasbox...<3