Jag längtar efter att träffa min familj, mamma och pappa framförallt (don't mind Gustav men vi sågs i slutet av oktober) och vänner.
Jag längtar efter att alla skyltar ska vara på svenska.
Jag längtar efter att tidningarna som säljs ska vara på svenska.
Jag längtar efter att gå i en svensk mataffär.
Jag längtar efter att äta svensk mat.
Jag längtar efter att umgås med min familj.
Jag längtar efter att inte äta frukost själv.
Jag längtar efter att umgås i soffan, trängas i soffan och höra mamma ropa "sover du mikaela?!??!".
Jag längtar efter svensk tv.
Jag längtar efter att lyssna på svensk radio.
Jag längtar efter att höra svenska på gatan.
Jag längtar efter skogen.
Jag längtar efter att vara ute på landet där bilar inte kommer varje minut.
Jag längtar efter att kunna vara på dåligt humör.
Jag längtar efter att kunna säga exakt vad jag vill. Kan inte göra det på franska och engelska.
Jag längtar efter att återfå mitt ordförråd på svenska.
Jag längtar efter svensk kram.
Jag längtar efter leverpastej och kalles kaviar.
Jag längtar efter herrgårdsost.
Jag längtar efter att komma hem.
Jag längtar att köra bil. Fyra månader sedan sist.
Jag längtar efter att rida min ponny.
Jag längtar efter att frysa och att se snön.
Jag längtar efter svensk musik.
Jag längtar efter att gå ut på klubb på svenska, med svensk klubbmusik och dyra priser. Okej inte det sista men ni förstår grejen.
Jag längtar efter att tända fjärde adventsljuset.
Jag längtar efter Gotland och Sverige.
Jag längtar efter den 21/12, då jag landar i Sverige och på Arlanda, och 22/12 då jag kommer till Gotland.
Jag längtar efter att bara få komma hem och pausa och fira jul.