Vi promenerade genom Nantes centrala delar innan vi kom till slottet där jag lovat N att vi skulle mata ankorna med bröd. Men såklart var det stängt så man kunde inte gå ned till vallgraven. Nantes är hela tiden fullbokat med evenemang och olika festivaler, i helgen är det en grönsaksfestival då massa marknader kommer äga rum och provsmakningar och liknande. Det var också en japansk kock som planterade några grönsaker i början av mars och nu kommer han tillbaka och ska laga mat av samma grönsaker! Rätt coolt.
Iallafall de höll på att sätta upp marknadsstånd nere vid vallgraven så det var därför det var stängt. Jag kom då på idéen att vi kunde kasta bröd ändå, ankorna skulle förmodligen komma springandes ändå och de gjorde dem.
Så vi satt där och kastade bröd, N skrattade hela tiden så tror det uppskattades. Vi åkte sedan hem och han badades innan föräldrarna kom hem. Mamman lagade potatisburgare som hon sett att det var ett svenskt recept. Smakade som hemma! Jag bestämde efter maten och vi hade suttit och pratat länge och druckit det godaste rödvin som jag någonsin smakat (googlade namnet och det var så himla prisvärt och riktigt dyrt, kanske därför det var så gott?), att jag skulle spontant möta upp Rike (tysk au pair) i stan för ett glas.
Vi möttes vid en spårvagnshållplats som typ låg emellan oss och väntade sedan ett tag. Vi gick sedan till en bar som visade sig vara ganska populär eftersom det var fullsatt. Sjukt mycket folk ute på en torsdag! Som Gotland under den mest besökta veckan under sommaren och detta var ändå en torsdag. Vi beställde varsin drink, Rike en Mojito och jag en Daquiri Citron. Smakade lemonad, riktigt god.
Roligaste var när Rike sedan upptäcker att det satt holländare bredvid, vi hade pratat om det förra helgen att tyskar kunde förstå dem en del. Vi lyssnar och hon säger sedan:
"det är kanske danskar, jag förstår inget."
Jag lyssnar och tänker att då förstår jag kanske.
"men vänta, jag förstår allt. Vad konstigt. "
Rike: "det kanske är svenska....?"
Jag: "men shit, det är svenskar!!!!!"

Haha så roligt. Pratade sedan med dem, de var väl i 35-årsåldern och var i Nantes på jobb sedan två veckor. Jag var den första svensken de träffade i Nantes och de var första svenskarna jag träffade också. Kul. Vi kom fram till att Nantes är inte sån turiststad, särskilt inte för svenskar. Det var faktiskt en aning svårt att hitta de rätta orden på svenska och min hjärna ville hellre prata engelska eller franska. De gick sedan och vi satt kvar och pratade.Runt klockan halv ett tog jag och Rike buss och spårvagnen hem. Roligt med spontana kvällar!

Utanför slottet, Nantes är så fint! Som ett mindre Paris.
Ja de nu kända änderna...Chateau des ducs de Bretagne tror jag är namnet på slottet som ligger i city-kärnan.