Jag tror att de flesta kan relatera till det Maggio sjunger om. Jag kan det i alla fall. Just nu är det mycket om längtan till studenten. Till våra vuxenliv som börjar. Tills det att vi står där på Visby Strand och springer ut på balkongen. För mig fortsätter den längtan. Den sträcker sig längre bort. Jag längtar till att få flytta från Gotland. Att flytta utomlands och se något nytt än den här ön och staden.
Samtidigt så är jag precis som Maggio, en aning rädd att det ska fortsätta. Att något ska bli fel så att jag inte kan komma härifrån och sedan bli kvar. Jag vill tillägga att det är inget fel att stanna kvar här efter gymnasiet, det är bara det att jag vill som Maggio, uppleva något helt annat och nytt. Just nu så är det jag längtar efter.

Jag vill uppleva en stad med puls och liv i. En stad som London som jag tycker så mycket om. Jag vill till en stad som aldrig sover. Jag vill resa dit och bosätta mig. Jag vill att det ska vara bilar som tutar, brandbilar som åker med sina sirener klockan fem på morgonen och folk som trängs och knuffas.
Jag vill inte ha nedlagda affärer där för få handlade. Jag vill inte möta trimmade mopeder som nyfyllda femtonåringar kör. Jag vill hellre ha affärer som är öppna dygnet runt, trängsel och massa folk i en stad som lever. Självklart, landet är fint. Jag kan förstå folk som tycker om Gotland för det. Men jag vill ha mer. Jag vill få ett nytt hem, en ny hemstad. En stad att resa ”hem” till när jag varit tillbaka på Gotland för att hälsa på min familj."