Listan är tagen från Ellinor

Vilken organisation åkte du med?
Jag åkte privat och ångrar det inte alls!

Vad har varit det bästa med året?
Jag måste säga att det är alla människor från världens alla hörn jag fått möjligheten att träffa, lära sig ett till språk flytande samt att uppleva en ny kultur.

Vad har varit det värsta?
Att inte ha möjligheten att kunna göra allt man brukar. Att tänka så mycket på allt. Och som jag och Rike brukade säga "to not be able to be an human being somtimes."

Har det varit värt det?
Mot slutet var det vädigt tufft, särskilt att bo i värdfamilj då man behöver ha sitt privata space och det är inte möjligt till 100%. Men i alla lägen, varenda dag när jag gick och la mig har jag tänkt hur lyckligt lottad jag var att få möjligheten att uppleva allt som jag fick uppleva. Det var värt varenda dag.

Ångrade du någonting?
Nej ingenting. Värdfamiljen var världens bästa och Nantes är världens finaste plats.

Är du glad att du åkte?
OM jag är!

Skulle du rekommendera någon att åka som au pair?
Det beror på. Jag skulle först fråga personen vad den vill göra. Vill den ta hand om barn, bo i en annan familj och uppleva en annan kultur; JA. Men om den vill resa, festa, sova länge osv. så nej. Det gäller att tänka efter vad man vill göra och om man kan uppoffra saker för det. Jag hittade en mix bland dem båda tror jag. Men det är annars ett jättebra sätt att flytta hemifrån första gången, hitta sig själv och bo utomlands. Man bor i en familj fast ändå inte, man blir så mycket mer självständig och lär sig så otroligt mycket. Jag tycker att det var så värt det!

Gick du upp i vikt något under året?
Obekväm fråga men ja. En hel del gissar jag på, vill inte veta. Mitt nya hälsosammare liv började 1 juli. Inte för att min värdfamilj åt så onyttig mat men det var ändå svårt, det var de som bestämde vad som skulle ätas. De sa till mig att jag fick komma med förslag men det kändes bara jobbigt...

Favoritmat?
Inget speciellt... Jag åt det som fanns haha.

Länder du besökte?
Frankrike (of course), Belgien och England.

Skulle du kunna tänka dig göra det igen?
Nej verkligen inte. Dels för att jag aldrig skulle kunna hitta en värdfamilj som var lika bra och dels för att jag har gjort det nu och skulle aldrig vilja bo i värdfamilj igen. Jag har gjort det en gång och är SÅ klar.

Kommer du sakna något?
Mina vänner - framförallt Rike och Sara, värdfamiljen, att bo så centralt, Nantes, nattbuss hem, bussar och spårvagnar som går så ofta, att bo utomlands, att bo i Frankrike, att prata franska, att vara utlandssvensk, att inte bry sig så mycket och att ingen känner en.

Vad är det första du kommer göra när du kommer hem igen?
Eftersom jag redan varit hemma i 14 dagar så var det första att jag jobbade, inget frivilligt. Jag hade inga speciella saker jag ville göra. Mest att vara hemma och göra vad jag ville. Men när vi kom till Malmö åt jag en ägg- och kaviarsmörgås på mörkt bröd och jag kan inte förklara hur gott det var. Samt på Gotland första dagen så åt jag pad thai då de gör världens godaste.

Hur har Nantes varit?
Underbart. Jag älskar staden och den var perfekt för mig och i ett år. Inte för stor, inte för liten - perfekt. Nantes, je te revoirai bientôt.

Hur skulle du beskriva Frankrike?
Härligt land med för mycket baguetter, för mycket närgångna fransoser och för många konservativa katoliker. Men ändå så härligt. Alla fördomar om Frankrike att de ägnar mycket tid och pengar åt god mat och dryck, att de strejkar stor tid om året, att byråkratin är så komplicerad och att de dricker vin är så sant. Men jag älskar landet och jag är så glad att jag spenderat ett år där.

Lärdomar under året?
Hmm... Hur jag inte vill uppfostra framtida barn, hur jag pratar så mycket franska och engelska, bo mer själv än vad jag gjorde tidigare, hur man lagar mat, hur man pratar med främlingar, hur man lever i ett annat land, hur man tacklar kulturkrockar, hur man förbereder sig för att fira nyårsafton ensam då mobilen är borta, inget wifi finns och ingen värdfamilj hemma, hur man startar en tvättmaskin, hur man bor i en annan familj, hur man skaffar vänner och mycket mer. Jag har lärt mig så mycket.

Hur känner du för att åka hem?
Jag är ju redan hemma men jag kände lycka och sorg. Jag var så klar som Au Pair men ändå kändes det så sorgligt att lämna livet som jag hade i Nantes. Det var blandade känslor men mest kändes det bra eftersom jag var färdig i Nantes.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nantes gjorde mig så lycklig, lyckligare än någonsin. Jag tittade genom massa bilder och jag ser hur glad jag är på varje bild över att få vara där. Jag är ego och lägger upp bilder, endast på mig genom året, haha, för det är faktiskt min blogg :-)

När jag skrev detta inlägg så var jag inte till 100% ärlig, mest ville jag inte oroa mina föräldrar. Men det var en del andra saker som mannen sa. Det var ungefär så här:

mannen: hej
jag: *ignonerar helt*
mannen: du är mycket vacker
jag: *fortsätter att ignorera*
han fortsätter att säga saker i stil med det tidigare och vi är sedan framme vid busshållplatsen där det står en annan person. jag tänker då att han borde sluta men nej.
mannen: pratar du franska?
jag: ingen franska (med jättestark brytning)

han: engelska?

jag: ingen englska (med lika stark brytning)
han: jag har sett dig flera gånger här. jag har sett dig gå den här vägen.
jag: fortsätter att vara tyst men mitt hjärta börjar dunka i 180.
han: jag har sett dig ta den här bussen och gå i det här området. jag har sett dig ta nattbussen hem flera gångern runt 5-6 på morgonen och gå av vid rond point de ______ och sedan gå längs rue de _______. sedan väljer du gatan in vid kyrkan.

Det var när han sa det sista som jag blev skakis. Bussen kom sedan och jag gick på och han stannade utanför och vinkade åt mig. Det kändes så obehagligt att någon sett mig gå hem på natten. Veta vilken väg jag gick hem. Det som är obehagligt är att det aldrig varit någon ute när jag gått hem och att det är 900 meter mellan där jag gick av bussen och kyrkan/där jag bodde. 900 meter. Och att det är inte under dagtid, vem är vaken mellan 3.30-7.00 som är tiderna då jag kommit hem. Vem kan varit uppe då och sett mig gå hem? Att veta att någon sett en när man själv inte sett den personen var det som gjorde mig lite orolig. Jag var inte rädd, det var bara obehagligt. Men om det var i början av mitt år så hade jag blivit jätte jätte rädd men då (19 maj) så blev jag inte det för att det är normalt. Saker som detta är normalt i Frankrike. Man blir sexuellt trakasserad säkert en gång per dag och det är normalt. Det är sånt man får utstå som tjej och särskilt när man är blond. Det är inte bara mig det har hänt, liknande hände många av mina kompisar också. Jag vet dock inte om det bara är Nantes men kan säkert tänka att det är hela Frankrike.
Jag var van med att folk sa "salut belle" osv. ofta och att de drog handen genom mitt hår. Men det obehagliga med det här var att han sa att han visste ungefär var jag bodde, var jag gick av och att det var på natten. Om det var någon på dagen som sa att den sett mig ta spårvagnen på dagen skulle jag knappt tänka på det. Men detta var på natten. Jag fick sedan svårt att sova nätterna efter, vaknade flera gånger per natt och trodde att någon var i mitt rum eller stod utanför på gatan. Jag berättade också vad han sa för värdmamman och hon sa att det är rätt normalt. Men mitt bästa tips för er som ska åka är att ignorera, att låstas inte förstå. För mig har det hjälpt i alla folk. Ingen vill prata med någon som inte förstår.

Jag fick en fråga för några dagar sedan och tänkte svara på den i ett inlägg, ifall någon annan undrar.

Men du, vad är det för grejer som måste fixas? Typ internationellt körkort, kontantkort till mobilen, kontrakt, bankkort... Är det något mer?=)

Jag behövde inte skaffa något internationellt körkort då jag åkte till Frankrike som är medlem i EU, jag behöver inte heller köra bil här. Här är ett utdrag som jag hittade på motormännen;

"För resor i Norden eller inom EU krävs inte internationellt körkort. Däremot bör eller måste du ha det i de flesta länder utanför EU. Australien och Nya Zeeland kräver en engelsk översättning av ditt svenska körkort. Enklaste sättet är att skaffa ett internationellt körkort. I USA är internationellt körkort en stark rekommendation. Amerikansk polis är inte skyldig att känna till svenska körkort. Saknas internationellt körkort kan en poliskontroll ta lång tid. Gäller alla delstater, framförallt Florida."

Kontantkort till mobilen kan värdfamiljen stå för ibland, min gjorde det. Annars, ta med en mobil från Sverige som är upplåst, inte operatörslåst, och på plats köper (eller får du) ett sim-kort till någon av landets operatörer. Googla eller fråga värdfamiljem om det bästa! Jag använder Free här, det kostar 2 euro per månad som värdfamiljen betalar och med det får jag 2 timmar samtal till alla operatörer och obegränsade SMS. Så bra!

Jag råder er alla till 100% att skriva kontrakt med familjen! Det finns många olika, jag hittade ett på Aupair-world.net till exempel och så finns det även som "regeringen" i landet har. Min värdfamilj hittade det senare alternativet och det är det vi skrev på. I det står arbetstimmar per vecka, semester, lön osv. Skriv ett kontrakt så ni har allt på papper, ett "bevis". Ha även med uppsägningstiden på det kontraktet.

Bankkort då, jag funderade på att skaffa det i början men det kändes inte så nödvändigt. Jag får min lön i kontanter och hemma i Sverige har jag Handelsbanken så de tar inte ut ett öre i kostnad om jag tar ut pengar eller betalar med det här vilket är bra! Det är en smakfråga, dock krävs rätt mycket papper men men. Min kompis Rike har det och för henne gick det jätteenkelt att fixa ett bankkonto.

Jag lägger till att ordna så ni har en försäkring, antingen kollar ni med värdfamiljen hur de gör, om ni kan vara under deras hemförsäkring eller så skaffar ni er en egen. Jag har båda två, min värdfamilj ordnade en Au Pair-försäkring åt mig och så har jag en utlandsförsäkring från Länsförsäkringar, den är väldigt bra - täcker det mesta!

Det var nog det som jag kommer på nu, ska fundera om det är något annat. Har ni andra Au Pairer något att lägga till så kommentera :]

När jag kom hit till Frankrike hade jag två reväskor varav den ena vägde 23 kg och den andra 32 kg. Jag hade även en ryggsäck på 8 kg och en dataväska på 6 kg. Totalt blev det 69 kg... Jag åkte med Sas och där ingår en dataväska+ett handbagage på 8kg samt en resväska på 23kg. Jag betalade 450kr extra för att få en resväska på max 32kg med, 300kr kostade det om den max vägde 23kg. Rekommenderar er som har möjligheten att ha två resväskor!!! När ni läser om hur mycket packning jag hade så kan ni förstå att jag fick med mig mycket, mycket onödigt också. Samt när jag var hemma i julas så tog jag med några saker också, kanske 6 kg? Samt min lillebror hade med sig saker, 10 kg kanske när han var här i oktober. Men iallafall, jag visste att jag kunde ha två resväskor och därmed packade jag för det, jag valde inte bort mycket. Dock packade jag tre gånger, första gången valde jag fram allt jag ville ha med, andra gången valde jag bort lite och tredje gången valde jag bort det som gjorde att jag fick övervikt. Hemma i Sverige är min garderob tom.

Packlistan då:

Datorväska:

• Dator
• Dataladdare
• Pass
• Viktiga papper, såsom flygresa, tågresa
• Plånbok
• Iphoneladdare
• Kamera (kompaktkamera)
• Kameraladdare
• Minneskort

Handbagage:

• Mindre plånbok med lite pengar, bankkort och körkort
• Ögonbindel (sån för att kunna sova när det är ljust
• Bankomatdosa och inloggningskort till banken
• Europeiska Sjukförsäkringskortet
• CSN-papper
• Hörlurar
• Pocketbok
  
  + massa av sakerna nedan

Resväska:

• Vänner och SATC-boxen samt Solsidan säsong 1
• Skor
   - Joggingsskor
   - Easytone promenadskor
  - Converse (rosa, vita låga och höga, vinröda)
  - Träskor
  - Kilklackar
  - Gummistövlar
  - Klackar
  - Uggs
  - Kängor
• Tavlor och bilder, digital fotoram
• 10 böcker
• Smink och liknande
• Svenska tidningar
• Svenskt godis
• Fransk ordbok + fickordbok + Guide om Paris
• Väskor
   3Tygväska
  Longchamp stor bag och en mindre
  Kuvertväska
• Presenter till familjen, se här vad
  

Kläder

• 3 jackor; en jeansjacka, en höstjacka och en vinterjacka
• 6 tröjor, tjockare variant
• 2 par harlemsbyxor
• 6 par byxor
• 16 linnen
• 3 par träningsbyxor
• 1 sport-BH
• 8 tröjor
• x antal trosor
• 5 par shorts
• 12 t-shirts
• 6 klänningar
• 5 skjortor
• 4 blusar
• 5 kjolar
• 2 skärp
• 2 piké
• 2 hoodar
• 2 träningströjor
• 1 par tights
• 6 BH:ar
• 4 sjalar
• 3 halsdukar
• 1 bikini
• 7 sovtröjor
• 3 par sovbyxor
• 26 par strumpor
• 9 koftor
  
  
  Jag tror då detta är 95% av allt, en del är inte uppskrivet. + att jag köpte min systemkamera i efterhand. Mitt tips är att börja packa i tid, jag började två dagar innan... Och verkligen inte ta med för mycket, jag hade med mycket onödigt som sagt...  Ta med saker som påminner om hemma från rummet i Sverige, bilder, fotoalbum och liknande på familjen och vänner. Ta inte med schampoo och sånt, det kan man köpa här!

Jag tänkte bara slänga in ett tips sådär, medan N sover sin tupplur. När jag var igång och letade värdfamilj så var jag väldigt fokuserad på var jag ville vara i landet. Jag ville till Paris som många andra men sedan mejlade min nuvarande värdfamilj mig och jag "öppnade mina dörrar" lite mer och upptäckte hur bra den familjen verkade vara (och är).
Det jag vill få fram är att jag tror att det viktigaste är att man finner en värdfamilj som verkar bra. Staden är viktig men inte viktigast, om inte värdfamiljen är bra så kommer hela vistelsen bli väldigt dålig tror jag. Platsen kommer bli bra, det löser sig alltid men familjen är så viktig - det avgör hela vistelsen. Flummigt inlägg men hoppas ni förstår vad jag menar. Fråga annars!

Jag har fått några kommentarer om jag kan berätta lite om hur jag valde min värdfamilj och svaret är SJÄLVKLART.
Jag åker privat, det vill säga jag har ingen agentur eller organisation som jag kan vända mig till eller som har ordnat allt åt mig. Jag och min värdfamilj har ordnat allt själva. Jag är väldigt, väldigt nöjd med detta, kände inte för att betala massa avgifter till en organisation när jag lika gärna kunde göra det själv. Dessutom vet jag allting, jag och värdfamiljen har kommit fram till allt tillsammans, alla regler och avtal. De går självklart efter riktlinjerna här i Frankrike, det vill säga det som är lagligt här.
En till anledning till att jag inte valde en organisation var att jag inte hade den erfarenhet som de kräver, 200 timmar med barn. Jag hade ingen erfarenhet alls innan jag åkte hit och det visste min värdfamilj om. Jag sa att jag skulle göra mitt bästa och de kunde hjälpa mig hur jag skulle göra om jag var osäker.

Till själva processen då! Jag registrerade mig på aupair-world.net den 22/2-2012 och valde från början att jag ville åka till Frankrike, Spanien eller England eftersom det är språken jag behärskar. Fick ett svar från en familj i Sevilla, Spanien men det kändes så oseriöst så jag avslutade den kontakten. Kommer inte ihåg exakt men efter ett tag var jag mer och mer säker på att det var Frankrike jag ville till. Man kan välja om man helst vill bo i en stor eller liten stad eller på landet och jag valde alla alternativ och alla områden i Frankrike. Det kom svar från olika familjer men ingen som kändes som den rätta. En familj utanför Rennes (en och en halv timme med bil från Nantes) kändes till slut väldigt bra. Vi hade mycket kontakt på mejl innan jag till slut bestämde mig för att tacka nej till dem eftersom jag inte ville bo på landet. Jag har bott på landet nästan hela mitt liv och nu ville jag uppleva något nytt. Att vara tvungen att köra bil i en halv timme för att komma till Rennes kändes inte så lockande. Nu hade jag också ändrat mig om var jag ville bo, jag ville bo i Paris.
Jag ändrade min profil att jag ville bo i Paris och fick en del ansökningar. Bland annat en familj i Saint-Germain-En-Laye, Poissy och Puteaux. Jag fick också en ansökan från en familj i Nantes, alltså min nuvarande, fastän jag skrivit att jag ville till Paris och detta är jag så glad över. Jag läste deras brev som de skrivit och kände redan då, det här känns riktigt bra. Jag svarade en halv timme senare och likaså de. Kommer ihåg att mamma sa efter jag läst mejlet för henne: "du måste svara direkt, nu! skynda!" Vi skickade minst två mejl varje dag och det kändes riktigt bra alltihop. Det var den 15/4 som jag fick kontakt från familjen. 6 dagar senare, den 21/4 skypade jag en timme med familjen och allt var på franska. Alla våra mejl och skypesamtal har varit på franska. Efter samtalet på Skype kändes allt så bra. Jag är deras första Au Pair men för mig är det positivt!
Den 22/4 svarade de att de ville att jag skulle jobba för dem, riktigt glad blev jag!  Den 26/4, fyra dagar senare bokade jag en enkel flygbiljett till Paris och tågbiljett Paris - Nantes. Vi höll stadig mejlkontakt under de fyra månaderna och skypade två gånger till.

Jag visst inget mer om familjen än det som stod på pappret, vissa tyckte det var en aning tokigt att inte åka med organisation och utan att ha träffat dem men inte jag. Jag gick på min magkänsla och den stämde till 100%! Ett tips är att skypa med familjen och vara säkra på att ni båda är överrens, om du inte är det säg det så kanske ni kan komma fram till något tillsammans. De har endast ett barn och det kändes också bra för mig eftersom jag inte har någon större erfarenhet. Detta har faktiskt inte varit något problem måste jag säga, allt har gått bra! Ett annat tips är att inte vara för bestämd om var man vill bo, landet är viktigt att man är säker på men inte staden tycker jag. Det allra viktigaste är familjen. Om familjen känns bra så kommer säkert staden också göra det!
Om ni har några frågor, tveka inte att fråga!

Eftersom jag åker som Au Pair privat (utan organisation) så fick jag fixa med försäkring och sådant själv. Det blev sista veckan som jag gjorde det och det var väldigt enkelt.
Jag ringde till försäkringsbolaget som jag är tecknad i hemma, alltså hemförsäkringen. Vi har Länsförsäkringar och för dem förklarade jag läget, att jag under 10 månader ska vara Au Pair i Frankrike och undrar hur jag gör med försäkring. Det Europeiska sjukförsäkringskortet ska man ha. Med det får man samma vård som invånarna i landet. Man beställer det här från Försäkringskassan och det tar max 10 dagar att få kortet och det är giltigt i 3 år.
Men det kortet täcker endast om man är sjuk, som om att gå till läkaren för att man är sjuk.
Om jag skulle bli rånad (peppar peppar) så gäller ingen försäkring. Länsförsäkringar tipsade mig om detta då. Det är en försäkring för tillfällig utlandsvistelse. I 60 dagar tror jag, gäller hemförsäkringen men efter det så gäller denna försäkring för mig. Den kostar 600 kronor för mig mellan augusti till sista december. Den ska också vara betald innan avfärd. När jag kommer hem i jul ska jag ta beslutet om jag vill ha försäkring för de nästkommande månaderna också och isåfall ordna det innan avfärd. Då får jag också 60 nya dagar och på så sätt ett billigare pris. Den här försäkringen täcker det mesta, endast skador som man får men för livet för täcks inte, men man kan utöka försäkringen så att det är inkluderat.
Min värdfamilj har även tecknat en försäkring för mig, men det kändes lite riskfyllt att ha en försäkring som jag inte förstod vad den innebar och allt sånt så jag är dubbelförsäkrad nu. I december får jag se hur jag gör. Tror den försäkringen de har tecknat kostade runt 250 euro för 10 månader. Om någon vill kan jag kolla upp namnet på den.

Mitt tips är att ringa försäkringsbolaget som man har i Sverige och förklara läget, det är nog det smidigaste och det billigaste. De kan kanske ordna något också. Värt ett försök iallafall! Ni som är Au Pairer nu, hur har ni gjort det med försäkring?

Tänkte dela med mig om ett tips :] Min farmor har endast en doro-mobil, inget internet och ingen dator. Hon kan tyvärr inte sånt så annars skulle biblioteket vara ett alternativ för skype eller mejlkontakt, åtminstone läsa bloggen. Jag hittade sen på Skype, tack och lov, att man kan köpa ett "abonnemang" per månad för cirka 10 kronor. Med det får man 60 minuter att ringa till fasta telefoner i Sverige. Ja, 16,30öre per minut vilket är superbra! Så jag har hittills pratat en timme med min farmor på Skype under mina 17 dagar här.
Jag använder datorn och hon pratar i sin telefon, fungerar kanon. Så köp gärna ett abonnemang, det finns också som kontantkort där man fyller sitt Skype-konto med pengar så dras det av per minut man pratar. Man kan också köpa abonnemang med fler minuter. På den här länken går ni in! 

Till er som håller på och förbereder er till er tid utomlands som Au Pairer, här är ett tips till er! Jag följde tv-serien Solsidan när den gick på TV och det är något jag kommer sakna i Frankrike och därför får säsong 1 av Solsidan följa med dit. Nu har CDON ett bra erbjudande, säsong 1 & 2 för 99:-! Tänk vad roligt med lite svensk humor när man kanske inte hör svenska så ofta. Så passa på, det gäller till och med 13 augusti 23:59.

                                         

Om ni är iväg och jobbar som Au Pair eller liknande, bli medlemmar på couchsurfing.org då! Det är egentligen en sida där man kan hitta boende, att sova på någons soffa när man är iväg och reser, men det finns också forum och grupper som man kan gå med i. Jag gick med i en grupp som heter "Nantes" där folk som har någon anknytning till staden går med i.
Jag sökte lite där men hittade ingen tråd i forumet om Au Pair så jag postade en egen. Det dröjde inte så länge innan jag fick svar från några. Ett par dagar senare skrev en tysk tjej att hon också skulle vara Au Pair i Nantes i höst. Vi mejlade lite och jag la till henne som vän på Facebook. Igår skypade vi och hon verkar vara jättetrevlig. Vi båda berättade om att vi båda är nervösa, men inte alls som innan mejlkontakten upprättades. Vi ska ses i Nantes och det är kul att veta att man åtminstone ska träffa en person där!
Allt var också så komiskt, hon ska bo två kilometer ifrån mig, hon hittade också sin värdfamilj på Aupair-world.net, hon anländer till Nantes 2 dagar senare än mig, hon har också tagit studenten i år, hon har läst franska nästan lika länge som mig och vi ska läsa franska på samma franskaskola i Nantes. Sjukt mycket sammanträffanden! 

Rekommenderar verkligen Couchsurfing iallafall, så man också träffar "lokalbefolkningen" där man är Au Pair!

Jag har nu lagt upp en del Au Pair bloggar och lite annat som är värda att läsa, längst ner i menyn. Det är roligt att följa de som redan är iväg/eller ska iväg inom väldigt snar framtid (precis som jag då). 

Läs bloggarna!