Min allra sista dag i Nantes innan hemfärd, var verkligen blandade känslor...

Jag vaknade vid 7.50, gick upp och sa god morgon till familjen. De tackade så mycket att jag lämnade N och jag sa att det var lugnt som vanligt. Jag lämnade sedan honom, gick hem och dammade av mitt rum. Packningen blev klar dagen innan så jag dammade byrån, garderoben, skrivbordet, kaminen och så innan jag tog spårvagnen till Commerce och där mötte jag min familj. Vi gick och åt frukost på La Boulangerie och sedan promenerade vi omkring i Nantes. De hade redan varit i Nantes, min bror i oktober och mina föräldrar i mars. Vi gick till katedralen och sedan till Place Royale där min mamma köpte en del på ett apotek. Franska apotek är bäst då de har allt och är mer som en skönhetsaffär än ett apotek.
Vi gick till Bouffay sedan och åt 3-rätterslunch och drack rosévin för 13euro/per person. Rike kom dit och fick träffa min familj också. Vi gick sedan omkring och förbi djuraffären och vi alla tyckte synd om hundvalparna som säljs där... Där träffade vi också Kensie och sa hej då till henne. Rike och jag sa sedan hej då vid Commerce, varken hon eller jag förstod att det var hej då men jag var så nära tårar. Efter säkert 5 minuter så skiljdes vi åt och jag gick med min familj till elefanten på île de Nantes där jag köpte en tygpåse från Nantes. En finsk tjej var där och sa att hej till oss. Vi sa hej då vid Commerce och jag gick och tog spårvagnen hem. Där rann någon tår då det var sista gången jag åkte spårvagnen och att jag började förstå att det var dags att lämna Nantes och Rike och alla vänner och allt. Men jag förstod det inte helt.
Abigail kom och vi gick och hämtade N tillsammans. Hemma gjorde vi flygplan av papper och målade innan jag tvättade håret på N. Pappan kom hem vid 19.10 och jag hjälpte honom lite med middagen. Plötsligt sprang N till pappan och kastade sig om honom och grät och snyftade fram "je veux pas qu'elle parte" (jag vill inte att hon åker). Han fortsatte att gråta och sa att han ville att jag skulle stanna, hans storasyster. Det kändes så hemskt sorgligt :( Pappan sa att allt skulle bli bra och att vi skulle hålla kontakten. Min familj kom över vid 20.00 och vi hade en apero och N var så snäll. Vi åt rökt lax- och avokadosnittar och N fick sina paket. Han blev jätteglad och satte fotot på kaminen i hans rum. Sedan åt vi fisk, räk- och saint jaquesgryta med bröd. Pappan var så stressad att han hade glömt riset och vi sa inget. Han kom på det efter middagen. Vi åt en tarte tartin sedan och hade väldigt trevligt. Vi började sedan packa allt i bilen och det gick inte, det var för fullt... N ville så gärna bära ut något men han fick inte eftersom det regnade så han grät en massa så de lät honom göra det, han ville så gärna hjälpa till.
Mamman kom hem vid 22.00 från sitt möte och vi tog sedan ett kort tillsammans utanför huset. N ville dock inte vara med. Jag gick till mitt rum en sista gång, stod där ett tag och tänkte på all tid jag tillbringat där och sa hej då till det och hej då till hunden. Värdfamiljen sa hej då till min familj och sedan var det dags för mig att säga hej då till dem. Pappan kindpussade och tackade för det här året. Jag kände att jag var så nära att börja gråta men tillät inte mig själv innan jag tittade på mamman och vi båda började gråta för fullt. Herregud vad vi båda grät. Hon kramade om mig och tackade tusen gånger för allt jag gjort för dem och för N. Jag sa sedan hej då till N men han var fullt upp med att fråga var min mamma var. Mamman grät fortfarande och vi sa hej då igen. Jag gick sedan till bilen men vände mig om och sa att de var den bästa värdfamiljen som man kunde ha och då gick till och med pappan fram och gav mig en kram och jag tror även en tår rann från honom. Mamman fortsatte att tacka och jag satte mig i bilen. Jag vinkade när vi åkte förbi och grät så mycket, satt typ och skakade. Jag förstod i det ögonblicket att jag skulle lämna Nantes, värdfamiljen, alla vänner och allt. Jag skulle lämna en del av mitt liv men ändå var det en aning av mig som var glad att jag skulle åka hem.
Vi åkte till hotellet i cirka 20km/h då bilen var SÅ överlastad och nedsänkt... Vi började sedan att packa om allt och jag ringde Rike och pratade med henne. På rummet packade vi om så mycket och jag slängde säkert 6 stora plastkassar, bla 4 par skor. Vi somnade vid 2-tiden.

Presenten jag fick av värdfamiljen. Mina föräldrar fick även tre franska viner!